Nu har jag anmält mig till några av sommarens kurser! Det är helt fantastiskt vad det finns att läsa på svenska universitet. Allt från “Djurparksdjurens beteende” till “Havskajakpaddling“. För min del blir det en preparand kurs i arabiska. Nu är tiden inne att lära sig fler språk och vem vet, jag kanske får användning för det tidigare än jag tror.
Efter Ipred har jag börjat att gå på bio. Idag ska jag se Shutter Island, även om jag inte riktigt vågar. Jag kommer säkert få panikångest och behöva släpas ut ur salongen. Tanken på läskiga filmer väckte minnen av läskiga filmupplevelser.
Minne 1)
Jag och Jack gottade ner oss i soffan hemma hos mig och skulle se någon random film (lagligt nedladdad innan Ipred). Jag tryckte på Play och vi var lite förvånade över den dåliga kvalitén, men, det var ju en TS. Vi förvånas lite över att Jim Carrey (huvudrollsinnehavaren) inte dykt upp än. Det är konstigt att där bara är tjejer i bild. Jag spolar fram och på rutan fladdrar bilder av kvinnor som äter avföring förbi. Vi tappade båda hakan och Jack konstaterade att det var tur att jag inte satte på filmen under en första dejt. Lesson learned – farorna med nedladdning är att man kan få fel film.
Minne 2)
Första hemma-film-kvällen med x för x antal år sedan. Vi smyger ner till videoaffären och hyr en bra film. En “Rom-com”. Vi sätter på filmen och möts av en splatter/slakta/killkill/boomboom, film där en psykotisk mördare tar livet av ont anande kärlekspar. Lesson learned – lita inte på fjuniga pojkar i videoaffärer.
Radiotade idag. Teknikade UPF, fantastiskt roligt. Alla människor borde någon gång syssla med radio. Det är nog det bästa jag vet. Förutom att skriva då, eller redigera, eller låtsas vara videoreporter och filma ett snett Malmö. Hm. Det här med att begränsa sina yrkesval fungerar inte vidare bra för min del. Men vad gör det? Nu ska jag författa en novell eller två och fantisera om framtiden. Idag sa min mor upp sig från sitt jobb och flyttar till Grönland den 14 maj. Sådär fantastiskt och lite nonchalant impulsiv ska jag också försöka att vara.
Förövrigt är jag dålig på att Twittra, jag känner för tillfället inte mig socialt hipp nog.
Jag har funnit en konstig sajt. Eller, jag läste om den på Wired, där jag hittar det mesta av informationen som rör mitt tekniska vetande.
Jag har öppnat länken. Men jag vågar inte riktigt klicka mig fram. “Play”. Klicka på play och du kopplas upp mot en random människa någon annanstans i världen och ni kan prata om vad som helst?
Think of Chatroulette as a gigantic dinner party, only there’s no need to awkwardly excuse yourself when you’re bored with chatting with a fellow guest. If your Chatroulette partner is droning on about his pet ferret or his fancy hat collection,* Next him! Warning: At some point you will, too, be Nexted. It happens to the best of us. It may hurt your feelings.
Skriver Katie Baker på Wired och sammanfattar det så fint. Men det känns ändå läskigt. Jag vet inte om jag vågar trycka på play.
… jag fick ett orange kuvert på posten idag. Med min pension. Jag kände mig som en idiot när jag insåg att jag inte fattade ett skvatt. = Ångest.
…det är väl roligt vad jag lär mig i InDesign. Det är svårt att gå från redaktionen, det är så otroligt roligt att redigera. “Bli grafiker”, sa Alfred idag. Kanske skulle jag bli det. Grafiker alltså, efter att jag blivit fotograf, kroki-konstnär och skådespelare och alla andra fantastiska kreativa yrken som jag önskar att jag kunde utöva. Nu måste jag finslipa på min text annars kommer jag att få stryk av min redaktör.
Idag hade jag en lång diskussion med min far. Vi pratade om livet och Jacob Holdt och Amerika. Min far är Amerikan, born and raised. Han är ball. Idag reflekterade vi över den galna “american dream” som drivit många amerikaner till bankrutt. Behovet av att äga. Att handla för pengar man inte har för att leva i någonslags utopi. Men då sa min pappa något klokt. Ungefär så här lät det (egen översättning).
Pappa — Vad är en amerikan?
Jag — Vet inte?
Pappa — Jo, vad är alla amerikaner utom indianerna?
Jag — Invandrare?
Pappa — Nja, de är hemlösa européer. Amerikanerna var de som inte hade något kvar i Europa. De flyttade till USA och ville äga något. De körde bort indianerna och deras idéer om allas rätt till lika ägande och “vi går vart vi vill”- tänket. Sedan köpte de mark och byggde staket och hus.
Precis så är det. Han knäckte koden till vad som driver den amerikanska drömmen. Viljan att äga.
Världens roligaste spoof på Avatar.
Ibland sätter sig en text på tvären. Den stretar emot, vägrar komma ut. Då måste man locka fram den, muta den med glass, skämma bort den med något fint och låta den stå två timmar i duschen om den vill det. Då brukar den krypa ur sitt skal och krypa ner i armarna och ut genom fingerspetsarna på tangentbordet. När den gör det, då är det helt fantastiskt.
Läste på Inpå Livet om väntan. Att vänta på ett jobb, på ett barn, på att bli frisk. Jag väntar också, på ett stort beslut som någon annan ska fatta angående mig, som påverkar min tillvaro. Jag räknar dagar, timmar, minuter. Väntar dagar, timmar, minuter. Så nu sitter jag här och väntar. Jag blir galen av väntan. Det är därför jag inte kan skriva. Jag hoppas jag får svar snart, då ska jag berätta och börja fantisera om framtiden.
Irina Bernebring Journiette 