Irina Bernebring Journiette

I dag och i går har jag arbetat med video hela dagen. I går försökte vi spela in en film, vi var fruktansvärt dåliga. Det här kanske jag egentligen inte bör avslöja, men, om man är dålig i början kan man ju bara bli bättre. Radio är enkelt, roligt, och jag har koll. Skrivande journalistik är ännu enklare. Video däremot, video är svårt. Vinklar måste stämma, ljud måste synkas, fötter ska med men inte för mycket luft över huvudet. Varje bild måste planeras i minsta detalj. På datorn, i skrift, suddar man, börjar om. I radio, ring upp, gör om, ring på samma tid under dagen så låter rösten ungefär likadan varje dag. Men, fånga en rörelse på bild och du kan aldrig fånga samma rörelse igen. Med video upptäcker man verkligen hur flyktigt och unikt varje tillfälle är.

Men, roligt var det, är det, och hoppas jag att det fortfarande är i morgon efter att vi fått feedback på vår sliskiga budgetfilm.

I dag har jag förövrigt varit otroligt produktiv, skickat in en artikel till en välkänd svensk tidning och nu håller jag tummarna för att de vill ha den. Sedan sitter jag och skriver på fyra andra artiklar parallellt. Den ena blir definitivt färdig i kväll. (Eller måste bli) Den andra borde bli färdig i kväll. Till den tredje har jag två intervjuer kvar att göra innan jag kan skriva färdigt den, båda är planerade att hållas i morgon. Den fjärde borde gå snabbt att färdigställa, inga planlagda intervjuer och endast 1500 tecken.