Jacob Holdts Amerika

by Irina Bernebring Journiette

Tro, hopp och kärlek. Allt fanns med i Jacob Holdts fotoutställning Amerika som visats på Louisiana. Helt fantastiskt förskräckligt. Men framför allt inspirerande: “Jag är ingen teknisk fotograf, men jag hamnade i rätt situationer” /Jacob Holdt. Situationer som inte många andra lyckats föreviga på bild. Den svarta befolkningens kamp och det vita förtrycket tidigt 70-tal. Tragiska människoöden skapade ur fattigdom eller ur överflöd. Jocob Holdt kallade sig vagabond, han gjorde vad som krävdes för att fånga ögonblicket, just DET ögonblicket. Men, han var också delaktig i all den destruktivitet som bilderna speglade. Den destruktivitet som omgav kvinnan som flyttade ihop med mannen som yxmördat hennes man “för att det finns så få bra svarta män”. Den som omgav gubbarna som sprang ut i skogen, klädde ut sig i vita kåpor och brände kors. Den som omgav den gamla horan i New York som idag bodde kvar i samma håla som hon gjorde 1974 men vars tillvaro idag hotas av upprustningen och moderniseringen av Harlem. Jag gillade Jacob Holdt. Jag vill också vara på rätt ställe, vid precis rätt tidpunkt med min kamera och fånga något nytt, spännande, intrigerande. Men jag vill nog inte offra allt det som han offrat, eller utsätta mig för allt de han utsatte sig för. Det känns aldrig som att jag kommer att få se Jacob Holdts Amerika där människor 2009 fortfarande lever i “shacks” utan el och vatten. Därför känns hans livsgärning otroligt viktig.

Förövrigt hittade jag några av bilderna här.

Advertisements