Irina Bernebring Journiette

Idag fick jag mitt nya pass. Hade jag varit komiker hade jag på tiden det tog att öppna kuvertet det låg i hunnit klämma ur mig ett tio-tal skämt. Insidan av mitt pass pryds av en stor amerikansk flagga. I färg. En örn som ser arg ut – inga fredsduvor här inte och någon slags vete. Sedan, slagdänga efter slagdänga. “We the people – of the United States, in Order to form a more perfect Union, establish Justice, insure domestic Tranquility, provide for the common defence, promote the general Welfare, and secure the Blessings of Liberty to ourselves and our Posterity, do ordain and establish this Constitution for the United States of America”. Pust. Visst låter det fint. Men det känns, förlegat, som patriotiskt skitsnack. Från en stat som säger sig vara frihetens land och demokratins försvarare men som dagligen inskränker de mänskliga rättigheterna och blundar för det förfall som gnager och äter upp landet inifrån.

Ha, en annan rolig sak. På varje sida står där ett fint citat från någon stor amerikansk tänkare. Ganska fint faktiskt, om inte flera av dem refererade till Gud – eller God almighty. Religion och pass hör inte ihop. Nej. Tack. Punkt.

Saker och ting jag inte skulle klara mig utan, alltså dagens lista med ovärderliga ting ur ett I-landsperspektiv. Banalt, ja, roligt, ja, någorlunda ångestframkallande, ja.

1) Mobiltelefon – Pinsamt nog. Glömmer jag mobiltelefonen rämnar min verklighet. Ensamheten svämmar över, paniken och jag inser att jag inte kan kontakta någon på hela jordklotet. Att gå hem till någon och knacka på utan att ringa först är ju helt klart en omöjlighet. Att prata med någon i verkligheten känns också onaturligt främmande.

2) Internet – Var ska jag annars finna all min information. Hur ska jag kunna hålla mig uppdaterad om vad som händer. Hur ska jag kunna skicka mejl till någon trevlig prick i sydöstra Kigali bara för skojs skull.

3) Mikrovågsugn – Underskattat. Används för all min matlagning. Till upptining, uppvärmning och pop-cornmakeri. Hur människan och kokkonsten fungerade innan Mikron är för mig ofattbart.

4) Text-tv – Superdåligt, men snabba och informativa nyheter som jag senare kan utforska på mitt INTERNET medan jag äter en bulle jag värmt i min MIKRO samtidigt som jag skvallrar i min MOBIL med min mamma på andra sidan jordklotet.

Världen är så otroligt liten. Det är fascinerande. Jag tror definitivt på, vad heter det, the 6 project? Att man bara är sex bekantskapsled från alla människor jorden runt. Eller något sådant.
Exempel nr. 1 – På Grönland, på fjället Lilla Marlene, stöter min mamma på en trevlig ung man, som jobbar lite som frilansjournalist och som nu till hösten ska börja plugga Service Management i Helsingborg.
Exempel nr. 2 – Måsöja, världens ände, Nordkap. Mamma träffar en sjuksköterska från St: Petersburg (dit vi ska) som har en moster i Landskrona (30 minuters bussfärd från vår dörr). Så, konstigt.