Irina Bernebring Journiette

Jag är omgiven med människor men känner mig ensam. Kanske är jag bara trött. Kanske är jag bara extra känslig. Vem vet. Jag sitter tyst och knappar på mitt tangentbord och stirrar tomt på min skärm. Känner att arbetslusten är låg. Inte alls kul att komma som ny och stanna så pass kort tid att ingen tycker att man är värd att lära känna. Jag hinner inte ens komma ihåg alla namn eller hälsa på alla. Jag blir bara som ett blekt minne av “den där tjejen som var där när han/hon var sjuk”. Just nu suger vikarieträsket.