Irina Bernebring Journiette

Tydligen är det strejk på flygplatsen i Finland. Det märktes när man kom dit. Och det var först då vi fick höra talas något om det.

Ett meddelande dyker upp på skärmen på flygplanet: Passagerare med AY661 – Köpenhamm (och ett flertal andra) kontakta transfer desken vid landning. Jag blir lite konfunderad. Måste vara i Lund och lämna ett papper innan 16.00. Klockan är nu 04.00 svensk tid. Vi åkte från Bangkok 14.00 svensk tid. Planet var tidigt.

Jag till flygvärdinnan. “Varför har det kommit upp ett meddelande att vi ska kontakta transferdesken? Är planet försenat?”.

Flygvärdinnan: “Nej, det är bara något problem med bagaget”.

Jag: “Okej, så du är säker att det inte är något fel på mitt plan, jag ska till Köpenhamn.”

Flygvärdinnan: “Ja, jag är säker, ni måste bara checka in igen och ta med väskorna.”

Efter landning försökte vi och alla andra förvirrade passagerare ta oss till transferdesken. Men den var stängd. Okej? Ingen från Finnair fanns någonstans för att informera oss om vad som hände. Inställt blinkar bakom AY661. Panik. Sas finns tydligen på plats men ovilliga att hjälpa. “Ni får gå ut och prata med dom där ute”. Vi går ut, genom passkontrollen. Där finns en chek-in disk. Kön är lång. EN ensam Finnair-medarbetare arbetar för att boka om fyra inställda plan. “Ska ni inte öppna fler kassor?” Ropar någon. “Jag har försökt, men här är bara jag” svarar mannen. Väntetid. Äntligen ombokning. Planerad avgångstid 06.35. Ny avgångstid 09.50. Faktisk avgångstid 10.50. Planerad ankomst 07.50. Faktiskt ankomst 12.15 – Utan resväskor. Oerhört ostrukturerat.(Men det kunde ju varit värre. Tydligen är fler plan inställda idag, tur att jag kom hem överhuvudtaget.)