Irina Bernebring Journiette

Jag reser. Inte mycket. Men ibland när jag har råd och tid unnar jag mig en tripp någonstans. Min nästa resa bär av till St: Petersburg. Processen gick till något såhär:

Mamma — SAS rear ut biljetter. Det kommer att bli superbilligt. Det är två för samma pris som en.

Jag — Ja, jag har alltid velat åka till Ryssland. Vi slår till.

Mamma bokar. Reflektion. “Vi måste ha hotell.”

Jag — Ja, men det löser vi.

Slutsats: Hotell är inte billigt i St: Petersburg. Men vi lyckas hitta boende till ett relativt billigt pris. Reflektion. “Okej så det blir lite dyrare än vi tänkt, men vi har ju inte varit i Ryssland tidigare.”

På jakt efter sevärdheter råkar vi snubbla in på en hemsida om nya regler och lagar. “Behöver vi visum?” Nej, svarar mammas vännina som bott i Ryssland. Nej, svarar någon här och någon där. Ja, svarar de på ryska ambassaden. Kostar 500 kronor per person. Måste lämnas in inperson, men det går att göra i Köpenhamn. Biljett för två t/r CPH = 280 kronor. Turist Voucher och bekräftelse om bokning från hotellet = 460 kronor. Telefonsamtal till Ryssland = 47 kronor. Reflektion. “Okej, lite extra utgifter, men det löser vi.”

Anländer till ambassaden, tidig morgon. Mamma ska jobba, är trött.

Ryskt säkerhetspolis, tänk KBG med senapsgul sammetskavaj på kacklig engelska. — Do you have an appointment?

Mamma — No were just here to drop of our papers. We are applying for a visa.

Polisen — Niet, you neeaaad aaain appooiintieeemiennt.

Jag — What? We have all our papers.

Polisen — Niet, you will haift to call. Maiiike apooiiintimieent.

Och så fortsatte det. Telefonnummret funkade inte. Vi blev hårt dissade på ryska. Men tillslut efter hjälp från en äldre herre som berättade hur “systemet” fungerade fick vi gå in och boka tid. Mamma åkte hem. Jag hängde kvar i Köpenhamn. Gick upp och masade mig, trött och blöt till ambassaden.

10 minuter tog det att lämna in papperna. En vecka senare har jag fått våra visum. 140 kronor till. Lite dyrare än det blev från början. Men oj vad man lär sig. Ibland är det svårt att resa. Men det är lika roligt ändå.