Irina Bernebring Journiette

Lundagård sägs vara en bra plantskola för framtidens journalister. Och visst finns det något magisk med att sitta runt det runda bordet på redaktionen och veta att runt omkring sitter framtidens journalister. Jag brukar i smyg fantisera om vem som kommer att vinna en guldspade, vem som kommer att bli kulturredaktör på DN eller vem som satsar på en internationell karriär. Då blir jag så där fantastiskt lycklig över mitt yrkesval och hoppas att jag alltid kommer att älska mitt yrke lika mycket som jag gör just nu. Just nu i den känsla som växer fram efter att ha promenerat hem i regnet efter att ätit för mycket jubileumstårta på Sveriges yngsta 90-årings kalas.

She was a phantom of delight
When first she gleamed upon my sight;
A lovely Apparition, sent
To be a moment’s ornament;
Her eyes as stars of Twilight fair;
Like Twilight’s, too, her dusky hair;
But all things else about her drawn
From May-time and the cheerful Dawn;
A dancing Shape, an Image gay,
To haunt, to startle, and way-lay.

I saw her upon a nearer view,
A Spirit, yet a Woman too!
Her household motions light and free,
And steps of virgin liberty;
A countenance in which did meet
Sweet records, promises as sweet;
A Creature not too bright or good
For human nature’s daily food;
For transient sorrows, simple wiles,
Praise, blame, love, kisses, tears and smiles.

And now I see with eye serene
The very pulse of the machine;
A Being breathing thoughtful breath,
A Traveler between life and death;
The reason firm, the temperate will,
Endurance, foresight, strength, and skill;
A perfect Woman, nobly planned,
To warm, to comfort, and command;
And yet a Spirit still, and bright,
With something of angelic light.