Irina Bernebring Journiette

Live. Do. Laugh. Explore. Dance. Love. Fall. Write. Scream. Enjoy. Dare. Go.

Category: Tankar och Ord

100906 – Dagar som flyter förbi

Det kändes som att det var måndag nyss. En vecka har flutit förbi obemärkt. Om en vecka åker jag. Jag tänker inte på annat. Telefonen ringer men jag glömmer att svara. Är upptagen med att försöka greppa det faktum att jag snart lämnar min lägenhet och mina vänner bakom mig. Jag upprepar det som tycks vara mitt mantra: spännande men läskigt. I min verklighet så nära sammanbundna. Fan. Jag hatar ju USA. Nu ska jag bo där. Vänner från NY frågar hur jag ska överleva på västkusten. Mina fördomar blir värre och värre för varje dag. “Alla knarkar i USA”, berättar pappa, “Bara bimbos på västkusten” säger Sam och skrattar. Konstiga släktingar skickar konstiga välkomnande mejl. Vad har jag gett mig in på? Är i alla fall lycklig över att äventyret börjar med några dagar i en av mina favoritstäder. Ska upptäcka mysiga gallerier, hitta vackra tillskott till garderoben och njuta av tillvaron.

Advertisement

100831 – Dåtid. Nutid. Framtid.

Jag lever inte i nutiden. Delar med mig av bilder från dåtiden — minnen från Burma och längtar till framtiden. 14 dagar kvar.

100825 – Livet går vidare

Min morfar påminde mig om att jag inte uppdaterat här på ett tag. På sex hela dagar. Okej, tänkte jag och skriver till honom. (Hej morfar). Vädret får mig på dåligt humör. Blåsten. Jag klarar inte av blåsten. Jag blåser bort. Det är fortfarande sommar intalar jag mig själv. Men det går rykten om att det bara är 17 grader varmt och att hösten redan gjort intåg. Tråkigt. Men ändå, vad bryr jag mig. Om 21 dagar, eller 504 timmar, eller 30240 minuter, eller 1814400 sekunder åker jag över Atlanten. (Hashtag internetskryt)

100817 – Tystnaden

Jag uppdaterar inte så ofta. Jag har inte något speciellt att säga. Omger mig med tystnaden. Förbereder mig för mitt förestående äventyr. Hjälper mamma att förbereda sig inför sitt. Känslor = nervös, förväntansfull. Vi går nattliga promenader och reflekterar om framtiden. I dag tittade mamma på abaya online. En lång dräkt hon kommer att vara tvungen att använda i det offentliga rummet i Riyadh. Det är skrämmande. Fientligheten mot västvärlden, det som de anse oss symbolisera. Usch. Fientligheten som finns omkring oss är det mest obehagliga. Ser Lena Sundströms dokumentär om den svenska rasismen. Hon är fantastiskt imponerande. Lyckas på det minst okomplicerade sätt belysa fientligheten som finns här, mitt i den Skånska myllan, mitt ibland oss. Jag vet inte om fientligheten i Riyadh är värst. Kanske är den värst här. Jag omger mig med tystnaden och avskärmar mig från fientligheten. Tystnaden är skön, avslappnande, säker. Omvärlden känns skrämmande.

100811 – Sommar del II

Förövrigt lever jag sommarliv igen. Min mor har kommit hem från Grönland. Vi gör morgonyoga, simmar utomhus i pool, äter pannkakor. Om 35 dagar åker jag. I går fick jag en ny resväska av mamma. Jag är lite smått kär i den redan. Den är gigantiskt stor. Jag har hört att mantrat i USA är “the bigger the better”, i så fall, är min väska bäst. Jag skulle nog kunna packa ner en människa faktiskt. Tankarna kring min förestående usa-vistelse blir fler varje dag. Hur ska jag överleva i detta konservativa, religiösa, superytliga land? Om jag verkligen vill kanske jag kan gömma mig i min väska när jag behöver andrum.

100802 – Supermario

Jag har aldrig spelat mycket tv-spel. Men som en del av 80-talsgenerationen känner jag att tv-spel ändå har präglat min syn på och mitt förhållande till omvärlden. I dag sitter jag på jobb och inser att jag tolkar mitt varande i någonslags Super Mario-terminologi. Jag springer igenom en het, brännande värld. Smått mystisk, fylld med fallgropar och bonusrundor. Allt för att samla på mig erfarenhetspoäng och pengar. Ju mer pengar jag har ju högre jag hamnar på karriärstegen.

100728

Det är sommar. Jag lever meditativt sommarliv. Promenerar i solen, tränar, dricker smoothies och äter jordgubbar. Strax ska jag gå och simma i havet. Jag saknar lite mitt jobb, men, det är skönt att bara vara. Tiden går fort, snart åker jag.

100721 – Ny dag, bra dag

Igår var en jobbig dag. På dagen. Men sedan hade jag en fantastisk kväll. Är så tacksam över att det är sommar och över att jag har så underbara vänner. Åkte hem med Helena efter jobb och hämtade badkläder. Mötte upp John och Thomas vid djuphavsbryggan pick-nickade och badade tills klockan var läggdags, cyklade hem till Helena och hade pyjamasparty. Reflekterade om livet, karriärer och framtidsplaner.

100718 – Taget från bibeln

Jag har aldrig läst den stora boken. Jag har läst delar. Men aldrig hela. Däremot har jag i dag hittat en sida som är fantastiskt underhållande. Någon har tankat in hela bibeln online. Jag läser citat. Riktiga pärlor.

Ur 2 Mosebok 35:2 (Levande Bibeln)
“Arbeta bara sex dagar, för den sjunde dagen är till för att vila på, en helig dag som ska användas för att tillbe Herren. Den som arbetar på den dagen måste dö.”
(Jaha, tack för den. Här sitter jag och knappar på ett tangentbord och arbetar för fullt en söndag.)

Ur 5 Mosebok 25:11-12 (Levande Bibeln)
“Om två män slåss, och den enes fru griper in för att hjälpa sin man genom att gripa om den andre mannens könsorgan, ska hennes hand huggas av utan förbarmande”
(Okej, inga kommentarer är nödvändiga)

Ur 5 Mosebok 22:13-21 (Levande Bibeln) om brott mot äktenskapslagarna
“Om någon gifter sig med en flicka och efter bröllopsnatten anklagar henne för att redan ha varit tillsammans med en man och skvallrar om henne och säger: ‘Hon var inte oskuld när jag gifte mig med henne får hennes föräldrar bära fram bevis på hennes oskuld inför domarna i staden. Så här ska fadern säga till dem: ‘Jag gav min dotter till hustru åt den här mannen. Nu stöter han bort henne och kommer med skamliga beskyllningar och påstår att hon inte var oskuld när de gifte sig. Men här är beviset! Titta på blodfläcken på bröllopslakanet!’ Då ska domarna bestraffa mannen. Han ska böta hundra siklar silver till flickans far för falska anklagelser mot en ung flicka, som därigenom fått dåligt rykte. Hon ska förbli hans fru, och han får aldrig skilja sig från henne. Men om mannens anklagelser är sanna, ska domarna leda flickan till hennes föräldrahems dörr, och där ska männen i staden stena henne till döds. Hon har orenat Israel genom sitt uppenbara brott medan hon bott hemma hos sina föräldrar. En sådan synd måste rensas bort från er. ”
(Kristendomen är så förlåtande och vacker, inte sant.)

Punkt.

100710

Jag blottar min kreativa ådra ännu en gång. För varje gång gör det lite mindre ont. Är lite mindre skrämmande. Uppgift i litterärt skapande : skilda författarens roll. Det här är min tolkning av den moderna författaren, löst baserat på min egen kreativa process.

IrinaBernebringJourniette_Författaren