“Twas the night before Christmas, when all through the house Not a creature was stirring, not even a mouse;
The stockings were hung by the chimney with care, In hopes that St. Nicholas soon would be there;”
Spent the day before Christmas having “high tea” at the Globe, again the contrast are striking. This oasis of luxury on top of the world in Riyadh. (I’m actually wearing a very nice dress under my Abaya.)
Life in L.A is much more intense than here. Life here is like living on a spa/resort. I did however like L.A – a lot. It felt more real and believable than life here. Anyway. We spent three days and two nights discovering Beverly Hills and Hollywood. Friday: Bar 210 – Italian food – Beverly Hills Hilton – 15 people afterparty in our hotel room – Almost kicked out. Saturday: UCLA football game with UCLA swedes – Houseparty in an amazing house in the Hills – Danced the night away at Playhouse – 9 people afterparty in our hotel room – Did not care about being kicked out. Sunday: Brunch at Urth café, Tour of UCLA.
Alla har gnällt om mitt och Josefins beslut att åka till Ibiza utanför säsongen. Alltså innan alla stora Dj’s eller ”diskjockyes” som Josefin så hippt kallar det pallrar sig hit för hardcore klubbande. Vi är klubbkids, visst är vi det. Och visst hade kanske Ibiza ”on season” varit en upplevelse, men Ibiza ”off season” är fortfarande Ibiza och oavsett vad folk säger stänger inte klubbarna bara för att här inte är tonvis med turister.
Efter vårt äventyr i St Antoni de Portmany åkte vi till Eivissa (Ibiza Town) och checkade in på världens skummaste ”hostal – apartamentos”. En liten cell fick vi och förväntades betala 40 euro per dag. Galet. Och kvinnan som drev det var ”sjukt upptagen” hela tiden och hade knappt tid att låta oss betala. Kvart i tolv kom hon och knackade på vår dörr och kastade ut oss. Men det gör ingenting, för vi spenderade ändå mestadels av vår tid i Eivissa på äventyr.
Först hyrde vi moped och utforskade öns sydspets. Stränderna här är däremot inget att hurra för. Sedan gick vi på klubb. Helt galet. Spanjorerna är helt galna när det gäller klubbande.
Vi åt en, för oss, sen middag vid nio och passade på att fråga ut personalen var klubbhänget var bäst. Sushibar och Pacha fick vi höra. Sushibar drog igång vid 01.00 och på Pacha var det bäst drag vid 04.00. Först begav vi oss till Sushibar i marinan och lyckades på någon vänster hamna i helt rätt sällskap. Daquiris och dimma. Fantastiskt. Sedan tog någon oss i handen och vi slank in på Pascha, som förövrigt sägs vara en av världens fem bästa klubbar. Electro, house, scendansare och passuper som löd vår minska vink. Ibland är det roligt att stå på andra sidan det röda sammetsbandet som skiljer de med tillgång från de utan. Överdrivet? Ja! Men så var allt på Ibiza.
Förövrigt har vi från och med nu bestämt oss för att powernapa innan vi klubbar för vi orkar aldrig stanna kvällen ut. Vid 05.00 var våra sinnen alldeles för överstimulerade och vi segade ihop hos vår nyfunna vän som av någon anledning hade två extra gästrum. Vilka karaktärer vi har stött på under resans gång!
…Creo que todo el mundo sabe la palabra?
Nu har vi spenderat tre dagar i Valencia hos vår underbara host Sebastiano och hans flatmate Gennaro. Han har varit vår guide genom Valencias nattliv och öppnat sitt hem för oss. Dagen har vi spenderat i jakt på båtbiljetter till Ibiza och Mallorca, något som är svårt att hitta när allt är “mañana, mañana”. Tydligen säljs bara biljetter mellan åtta och elva, på kvällen. Synen på tid och dygnsrytmen kommer vi däremot troligen aldrig vänja oss vid. Igår var det fest i lägenheten tills 01.00, sedan “bar vistelse” mellan 01.00-03.00, mellanfest med bongotrummor och gitarrspel till 05.00 och sedan klubb! Jag och Josefin gav däremot upp efter mellanfesten, kröp ner i våra sovsäckar och flöt iväg i drömmarnas land. Imorgon ska vi träffa vår nya host Matias och ge oss ut på nya äventyr.
Goldfrapp skriker ur högtalarna. Är hemma hos Loulou. Beställt Pad Thai och har några flaskor Koonunga Hill. Loulou är på väg till Ghana, jag är avundsjuk. Som attans. Får fantisera om Burma. Loulou ska iväg och göra gott för andra människor jag ska bryta mig in en militärdiktatur. Loulou ska natta söta barn, jag ska gömma minneskort i bhn. Ikväll enas vi med gott vin, god mat och god musik. På väg mot äventyr. Men ikväll, finns inget mer än ett dansgolv och vi två. Och så Oliven då självklart.
Ikväll ska jag dränka mina sorger i vin. Min mobil är rispad, min I-pod strular. Min hals gör fortarande ont, efter tre veckor. Hotellet jag skulle boka har gått upp med 500 kronor, per natt. Jag tappade två flaskor av mitt favorit vin i marken. Jag spydde nästan på träningen för att min matsmältningasapparat fungerar för sakta. Jag glömde mitt Ica-kort hemma. Haha. Allt detta ska jag glömma ikväll. Mina sorger må vara banala, men idag är en sån där dag där allt känns så jäkla tungt. Men det ska botas med en stor dos vin och loulou.
(Förlåt, mormor, morfar och daddy, jag ska ta hand om mig, lovar. Mamma, du vet precis vad jag menar. Hade du varit här hade du fåttvara med och skåla tills vi kände oss botade och lyckliga)
I går var jag på galen gala. Det var mycket trevligt. Priser som delades ut, avtackningar och vin. Massor av vin. Tänkte presentera med en tidslinje.
19.00 – Väntar utanför AF-borgen på att mina eviga följeslagare Rebecca och Thomas ska dyka upp. Minglar ofrivilligt in mig på ett bröllop. Pinsamt värre när jag inser mitt misstag.
19.45 – Letar förgäves efter min bodskavaljer. Till slut fick jag fem trevliga herrar till bords. Mat och avtackningar tills runt tio. Allt sköljs ner med vin.
21.00 – Träffar en ny vän och vi kraschar de andra festerna i AF-borgen.
23.00 – Maten slut, eftersläpp börjar. Mina vänner Gin och Tonic dyker upp.
23.00-03.45 – Dans, dans, dans.
(01.15 – Lyckas bli utelåst från AF-borgen. Virrar omkring, bankar på dörren och gör fula miner till vakten på Tegners som vägrar resa sig upp och öppna dörren (latmask), tills någon vänlig själ kommer och öppnar.)
(02.50 – Utforskar AF-borgen med Oscar, hittar ett diskrum, alltså ett rum som känns som en jättestor diskmaskin. Sitter där inne och håller värmen.)
03.45 – Inser att jag har ont i fötterna och måste gå hem.
04.10 – Hemma i en tom lägenhet. Bäddar upp med två soffkuddar i ett tomt rum. Sover naken med min jacka som täcke i min dammiga gamla lägenhet. Duschar en gång i timmen för att hålla värmen. Önskar att jag druckit mer sprit, så jag däckat och sluppit somna frusen i min ensamhet.
Passion. Vad mer finns det att säga. Gårdagen var passion, glöd, entusiasm. Uttrycket “alla var där” sammanfattar det mesta. Efter vin, skratt och musiktävlingar bar det av till Cuba Café. Efter det är allt mest ett dis. Passion. Vad mer finns det att säga?
Nu sitter jag här efter en hel dags filmplanering. Snart kommer chefen förbi och hämtar upp mig. Sedan ska jag till Helsingborg. Ska fasas in i arbetet där. Känns roligt och intressant. Får se hur mötet utvecklar sig.
Efter mötet ska jag hem till Linda för klassfest. Då ska jag och Björn dricka vin och prata resor fram tills fyra. Vi ska sitta på golvet också om jag förstått det rätt. Ett 30-tal vinpimplande journalister (fotografer, radiomänniskor och videioter) under ett och samma tak. Hur ska detta gå? Kommer säkerligen att dokumenteras på ett eller annat otroligt sätt.
Irina Bernebring Journiette 