Irina Bernebring Journiette

Jag ligger under ett duntäcke och lyssnar på regnet som smattrar mot rutan. Jag finner mig ännu än gång på gränsen till ett nytt äventyr. Beslut som ska fattas, som är, fattade. Det är dags att ge sig av. Visst kommer Malmö vara saknat. Mer människorna än staden. Jag vet att jag är välkommen tillbaka. Vera har fått detta att kännas som mitt hem. Nattliga promenader och filosofiska reflektioner. Regnet bidrar som vanligt till den poetiska, dystra men uppfriskande stämningen. Så? Vart bär det av då? Allt är fortfarande nytt och försiktigt. Vill inte avslöja för mycket innan saker och ting är officiella. Dokument är inte ifyllda. Biljetter är ännu inte bokade. Snart.