Det var en gång…
så börjar de flesta sagor. Eller? Jag ska skriva en saga, den ska lämnas in om 12 minuter. Kanske kan jag få lite uppskov. Men innan jag somnar inatt ska jag skriva en saga. Just nu är det ganska tomt på sagofrontsfantasierna. Hjärnan drar åt två håll: långt, långt borta i ett fjärran icke existerande land, eller här, inte alls långt borta men nära och modernt. Jag vet, jag gör det för svårt för mig själv. Men det är ju faktiskt så att med varje skönlitterärt ord blottar jag lite av min själ.
Det var en gång… ?