Irina Bernebring Journiette

Vaknar upp på en ö i pacific ocean. Är språkskadad och pratar bara goja. Försöker skriva pacific men blir rättat till pacifistiska. Jag har aldrig mött ett hav som medvetet tagit avstånd från våld. Men orden ligger vackert i mun — pacifistiska havet. På vägen hit såg jag ett stim delfiner, fantastiskt vackert. Säkert över hundra som simmade längst båten och sjöng. Folk frågade om jag hörde, jag nickade och ljög, hörde bara båtmotorer och klickande kameror. Strunt samma, jag föreställde mig ljudet från Dolphins and Whales, natural sounds, på spotify. Sedan fantiserade jag in lite Enya för att få dramatisk effekt. Då blev skönheten närmast överväldigande.

Nu sitter jag i hotellsäng och tuggar scones, har nyss legat på “soldäck” med utsikt över bukten och had a nice chat with a previous book-store owner from Boulder Colorado. “I don’t write my own books,” he said, “my taste exceeded my knowledge long time ago.”

Så här fin är min mor.

Ja, jag bytade nyss språk mitt i en mening. Men så är det nu. Jag tänker i kaos, chaos. På både engelska och svenska samtidigt och ibland blir resultatet en härlig mix. Som när jag textar Helena för att det är dålig singnal på phonen och frågar om hon vill runna till albertsons och handla lite stuff.